Grekiska bokstäver

Den som studerar matematik och fysik upptäcker snart att grekiska bokstäver används, inte minst i geometrin. Geometrin har ju sitt ursprung i Grekland så även många geometriska termer bygger på grekiska ord. Termer i nyare delar av matematiken kan man spåra till latinet.

γεομετρια: geometri

Αρχιμεδες: Arkimedes

Πυθαγορας: Pythagoras

Den svenska transkriptionen kan diskuteras. Purister vill gärna skriva Archimedes men Arkimedes är numera så vanligt att till och med jag (!) har vant mig. Observera dock att ch/k kommer från grekiskans χ (chi), som anger ett k-ljud och inte ett tje-ljud. Samma som i namn som Michael där ingen väl använder tje-ljud.

Pythagoras skrivs ibland Pytagoras men där ger mig inte än (!). Uttalet är ett t-ljud (på svenska) men th kommer från grekiskan θ (theta). För att bli t på svenska borde det ha kommit från τ (tau).

På tal om χ (chi), så bör man alltså säga ”ki” när man talar om den trots att den kallas för chi. Ett sammanhang där den misshandlas, förutom i namnet Archimedes, är det s k χ²-testet (eller chi2-testet) i statistiken. Testet heter alltså ”ki två”, inte ”tji två”.

Ett annat exempel är typsättningssystemet TeX (eller LaTeX m fl varianter). Det skrivs ofta så här men i logotypen används ett speciellt e. Hur som helst, X kommer från χ och namnet uttalas ungefär som tech i technology. Vilket också ger en fingervisningen om att systemet från början utvecklades speciellt med tanke på tekniska texter, speciellt sådana med matematiska symboler.

Språkvetenskap

I Otherland (se tidigare inlägg) bär en av huvudpersonerna det välklingande namnet !Xabbu. Nej, det är helt rätt; utropstecknet representerar ett klickljud som förekommer i vissa afrikanska språk. Ingen av bokstäverna i vårt alfabet kan representera detta ljud så man måste använda en annan symbol; att det råkade bli just ”!” betyder ingenting.

Principen för ett alfabet (med eller utan klickljud) är att ljuden i ett språk någorlunda väl representeras av ett ganska litet antal tecken. Antalet ligger omkring 30; svenska 29, engelska 26, grekiska 24, ryska 33 för att nämna några exempel.

Mitt intresse för språkvetenskap väcktes när jag för några år sedan läste om dechiffreringen av de egyptiska hieroglyferna och skriftsystemet Linear-B i Kodboken av Simon Singh.

Hieroglyferna dechiffrerades genom att man jämförde texter på olika språk, på Rosettastenen. Beträffande Linear-B hade man inga texter att jämföra med och man visste inte vilket språk texterna var skrivna på (det visade sig vara grekiska), vilket gjorde hela historien så mycket mer fascinerande. Singh beskriver på ett intresseväckande sätt hur man först insåg att texterna var skrivna med tecken för hela stavelser, alltså inte ett alfabet. Antalet tecken var alldeles för stort för att det skulle kunna vara ett alfabet.